Sökresultat för... ""

Tidningen Livfullt

[16 Okt 2018]
Hem /

Nu finns årets upplaga av Livfullt att läsa här.



Frågor och svar ägg- och spermiedonation

[16 Okt 2018]
Hem /

Varför är behovet av ägg och spermier så stort?

Drygt 10 % av heterosexuella par har problem med barnlöshet. Ibland beror det på att mannen saknar spermier helt eller på att hans spermier är så få och dåliga att de inte kan användas för behandling. Eller att kvinnan saknar ägg eller har dålig äggreserv. Behandlingsmöjligheten i dessa fall är insemination eller provrörsbefruktning. Då krävs det donerade ägg eller spermier för att de ska ha en chans att bli gravida och behovet av donatorer är stort. 2005 blev det tillåtet för lesbiska par att genomgå behandling med donerade spermier. Även för ensamstående kvinnor är det sedan april i 2016 tillåtet att genomgå behandling med donerade spermier.

Vilka får äggen och spermierna?

Spermier doneras till ensamstående kvinnor, samkönade par, heterosexuella par med dålig eller ingen spermieproduktion. Par där mannen har genomgått behandling t ex kemoterapi och förlorat sin fertilitet.

Äggdonation görs för par där kvinnan saknar eller har en kraftigt nedsatt äggstocksfunktion. Orsakerna till detta kan vara för tidig menopaus eller då sjukdomar, tidigare operation eller cellgiftsbehandling slagit ut äggstocksfunktionen. Äggdonation kan också vara ett alternativ då upprepade IVF-behandlingar inte resulterat i graviditet eller i situationer där paret löper stor risk att få barn med svår ärftlig sjukdom.

Hur gör man om man vill bli spermiedonator?

  • Kontaktar  Livio Umeå, Livio Gärdet i Stockholm eller ett universitetssjukhus med intresseanmälan om att du vill donera.
  • Fyller i hälsodeklaration.
  • Besök på kliniken med samtal och vi provfryser vi dina spermier.
  • Läkarbesök  med anamnes enligt hälsoformulär samt bedömning av personens lämplighet. Vid ett besök på kliniken kartlägger vår läkare donatorns sjukdomshistoria så att donatorn t ex inte bär på anlag till några ärftliga sjukdomar.
  • Psykosocial utredning som hjälper till att bedöma om du är lämpad som spermiedonator.
  • En blivande donator får lämna blodprov och urinprov för att testas för infektionssjukdomar som HIV 1 och 2, hepatit B och C, HTLV I/II och syfilis. Även en kromosomundersökning görs för att kartlägga ärftlighet.

Hur gör man om man vill bli äggdonator?

  • Kontaktar  Livio Umeå, Livio Gärdet i Stockholm eller ett universitetssjukhus med intresseanmälan om att du vill donera.
  • Fyller i hälsodeklaration.
  • Läkarbesök med anamnes enligt hälsoformulär samt bedömning av din lämplighet. Vid ett besök på kliniken kartlägger vår läkare din sjukdomshistoria så att du inte bär på anlag till några ärftliga sjukdomar.
  • Psykosocial utredning som hjälper till att bedöma om du är lämpad att donera ägg.
  • Provstimulering med läkemedel inför ett framtida ägguttag.
  • En blivande donator får lämna blodprov och urinprov för att testas för infektionssjukdomar som HIV 1 och 2, hepatit B och C, HTLV I/II och syfilis.

Varför måste den blivande donatorn ha samtal med en terapeut?

Det är viktigt att man får prata igenom sina tankar när man ger sig in i den process det innebär att vara donator. Vi säkerställer bland annat att den blivande donatorn är psykiskt stabil och mogen att fatta  detta beslut och är införstådd med vad det innebär att vara en ägg- eller spermiedonator.

Hur gammal får man vara för att bli ägg- eller spermiedonator?

För att bli spermiedonator ska man vara minst 23 år fyllda och yngre än 45 år.

För att bli äggdonator ska man vara minst 23 år fyllda och yngre än 36 år

 

Varför skiljer sig åldersgränsen åt mellan män och kvinnor?

Kvinnor föds med ett begränsat antal ägg. Kvinnor är som mest fertila när de befinner sig mellan åldrarna 20 till strax över 30 år. Från ungefär 35 års ålder avtar kvinnans fertilitet dramatiskt. Detta är Förklaringen till att åldersgränsen för kvinnor skiljer sig från män är alltså att vi vill få fram ägg av hög kvalitet.

Vad finns det för viktiga hälsokriterier man måste klara för att bli ägg- eller spermiedonator?

  • Frisk och inte ha kända ärftliga sjukdomar eller sjukdomar med smittrisk.
  • Vara psykiskt  stabil och mogen. Godkänd hälsodeklaration från vävnadsrådet.
  • Altruistiskt tankesätt och vara införstådd i vad donation innebär.

 

Hur många klarar urvalsprocessen?

Spermiedonatorer: Mellan 5 och 10 %

Äggdonatorer: Ungefär 50 %

Vad får man för ersättning?

En mindre ersättning utgår avsedd att täcka resekostnader och förlorad inkomst.

Spermiedonator får 500 kronor per donationstillfälle.

Äggdonator får 6600 kronor för varje donation.

Varför är det olika ersättning för män och kvinnor?

Det är en mer komplicerad process att donera ägg så därför skiljer sig ersättningen mellan ägg- och spermiedonatorer åt. En äggdonator får genomgå hormonstimulering och ägguttag som är ett operativt ingrepp, processen tar ungefär två veckor. En spermiedonator som blivit godkänd lämnar upprepade spermaprov som fryses ner och förvaras i en spermietank med flytande kväve.

Har man några skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet?

Donatorn har inga juridiska rättigheter eller skyldigheter mot de eventuellt kommande barnen.

Vad händer när barnet är 18 år?

I Sverige har barn som har kommit till med hjälp av ägg- eller spermiedonation rätt att få veta sitt genetiska ursprung vid 18 års ålder. Barnet kan då, om hen önskar, kontakta fertilitetskliniken och då få information om sin donator. Men för alla andra – även barnets föräldrar – är informationen sekretessbelagd. Det innebär att donatorn kan bli kontaktad av barnet längre fram. Det är viktigt att förstå att trots detta har inte donatorn några skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet. Uppgifter om donatorn sparas i en särskild journal som arkiveras i minst 70 år.

Finns det forskning på donatorbarn och hur de mår?

Ofta har paret funderingar kring det faktum att ett barn som föds med hjälp av en donator inte har en genetisk koppling till båda föräldrarna. Genom att läsa om andra pars erfarenheter från donation, kan det vara lättare att fatta ett beslut. Studier visar att det är viktigt för barnet att tidigt få reda på sitt ursprung och att föräldrarna/föräldern själva berättar det.

 

 

 

 

 

 



Nya regler för bruttolöneavdrag

[28 Feb 2018]
Hem /

Regeringen har tagit bort möjligheten till bruttolöneavdrag/löneväxling för privat sjukvård. Detta innebär att patienter från och med den 1 juli 2018 inte längre kan göra bruttolöneavdrag på IVF eller andra fertilitetsbehandlingar. På grund av denna förändring är det viktigt att din behandling och det eventuella avdraget är helt genomfört innan den 1 juli 2018 för att debitering med full skattefördel ska kunna göras.

För er som är anslutna till Benify så upphörde möjligheten till delbetalningar redan den 1 mars efter detta har det inte längre gått att beställa våra behandlingar via Benify.