Målgrupper för vår forskning

Det har skett en förändring i orsakerna till infertilitet under de senaste 30-40 åren. Från början var det enbart äggledarskador som var indikation för IVF. Vid införandet av mikroinjektion (ICSI) i början av 1990-talet tillkom manlig infertilitet som en stor grupp som kunde behandlas. På senare år har det tillkommit hormonstörningar hos kvinnan, speciellt ägglossningsproblem, som en stor och viktig grupp. Oförklarad infertilitet behandlas med IVF trots att utredningen inte säkert kunnat visa något fel. Skälet är att resultaten är goda och att IVF- metoden kan diagnosticera problem med befruktning och embryoutveckling och där man kan välja de embryon som har god potential.

Många par avvaktar länge med försök till graviditet och ”åldersfaktor hos kvinnan” är en vanlig orsak till infertilitet. Det är en stor utmaning för framtiden att få fram bättre metoder för denna grupp för att öka chansen till graviditet vid IVF. De ovan beskrivna metoderna inom reproduktionsgenetik vid IVF verkar lovande men är i dagsläget inte tillåtna i Sverige annat än i studieform.

Livsstilsfaktorer har betydelse för fertilitet och även resultat efter IVF. Övervikt och rökning är kända faktorer som minskar chansen. Hur är det med födoämnen? Här finns behov av ytterligare studier men sannolikt är kvalitet på vad vi äter viktigt. Genom studier av epigenetik vet man att vissa ämnen i födan kan påverka hur våra gener läses av genom att påverka metyleringen av genomet. Detta intressanta forskningsfält expanderar snabbt och kommer förhoppningsvis att kunna hjälpa oss att ge mer specifika livsstilsråd som kan öka chansen till graviditet i framtiden.

Även om IVF-resultaten förbättrats markant under åren lyckas inte alla par, trots upprepade försök. Utmaningen är här att identifiera orsaken till att dessa par inte lyckas med konventionell behandling och att skräddarsy en metod just för dem.

En annan utmaning är kvinnor med nedsatt äggreserv pga ålder. Hur får man fram det bästa ägget?

En tredje utmaning är män med extremt nedsatt spermiekvalitet, eller t o m avsaknad av spermier i sädesvätskan. Hur kan vi identifiera spermier som kan ge normal befruktning och utveckling av ägget?

Detta är exempel på viktiga målgrupper där ytterligare forskning krävs.