Vad innebär dubbeldonation?

Dubbeldonation innebär att både ägget och spermierna kommer från donatorer. Barnet har därför ingen genetisk koppling till någon av de tilltänkta föräldrarna.

Dubbeldonation kan vara aktuellt för par där det av medicinska skäl inte går att använda vare sig egna ägg eller egna spermier. Det kan också vara ett alternativ för ensamstående kvinnor och samkönade kvinnliga par som behöver donerade ägg.

I vissa fall kan dubbeldonation även bli aktuellt efter upprepade IVF-behandlingar som inte har lett till graviditet.

Vem kan genomgå behandling?

Dubbeldonation kan vara aktuellt när det av medicinska skäl inte går att använda egna ägg eller spermier. Det kan till exempel handla om:

  • att kvinnan saknar egna ägg eller har kraftigt nedsatt äggstocksfunktion, exempelvis på grund av tidig menopaus, sjukdom, tidigare operation eller cellgiftsbehandling
  • kraftigt nedsatt spermiekvalitet eller avsaknad av spermier
  • att paret eller kvinnan bedöms ha mycket låg chans att bli gravid med egna ägg och spermier
  • oförklarlig infertilitet, där andra behandlingar inte har lett till graviditet.

Dubbeldonation kan också bli aktuellt efter upprepade IVF-behandlingar som inte har resulterat i graviditet.

Dubbeldonationsbehandling, steg för steg

Steg 1:

Vilka risker finns vid dubbeldonation?

Graviditet innebär generellt en högre risk för vissa komplikationer när den gravida är äldre. Vid graviditet med donerade ägg finns också en något ökad risk för högt blodtryck och havandeskapsförgiftning.

De här riskerna går ni igenom med läkare eller annan vårdpersonal innan behandlingen påbörjas.

Eftersom äggets ålder har betydelse för risken för vissa kromosomavvikelser kan äggdonation samtidigt minska den åldersrelaterade risken för sådana avvikelser. När donatorn är yngre är risken för exempelvis trisomi 21 (Downs syndrom) kopplad till donatorns ålder snarare än den gravidas ålder.

Vilka risker finns vid dubbeldonation?

Vanliga frågor om dubbeldonation

Vanliga frågor om dubbeldonation FAQs
Varför får jag inte välja donator själv?

Enligt lag får en patient inte välja egenskaper hos donatorn själv, det gör läkaren. Donatorns ögonfärg, hårfärg, hudfärg och kroppsbyggnad matchas med kvinnan som skall bära graviditeten. Om det är ett par som gör behandlingen tillsammans matchas donatorn mot den blivande föräldern som inte skall bära barnet under graviditeten. På så sätt får barnet förutsättningar att likna båda sina föräldrar.

Hur utreds donatorerna?

Alla våra donatorer utreds på Livios kliniker via Livio Egg and Sperm Bank. Alla donatorer är friska, har inga ärftliga sjukdomar i familjen/släkten, har god äggreserv och är mellan 23 och 35 år. En blivande donator testas för ett flertal infektionssjukdomar (bl a HIV 1 och 2, hepatit B och C, HTLV I/II och syfilis) och en genetisk screening görs för att kontrollera att donatorn inte är anlagsbärare av några ovanliga ärftliga sjukdomar.

Hur många barn får en donator ge upphov till?

En donator får ge upphov till barn i högst sex familjer i Sverige, och eventuellt syskon.

Är donatorerna anonyma?

Donatorerna är anonyma för paret och paret är anonyma för donatorerna. Barn som kommer till genom donation har dock rätt att, vid tillräcklig mognad, ta reda på sin donator eller donatorers identitet. Donatorer har varken skyldigheter eller rättigheter gentemot barnet.

Varför måste man genomgå en psykosocial utredning?

I utredningen inför donationsbehandling ingår alltid ett samtal med en beteendevetare, där det görs en fördjupad psykosocial bedömning samt möjlighet att prata om den känslomässiga aspekten av att genomgå en äggdonation där barnet inte har genetisk koppling till den ena eller båda föräldrarna. Det är för de flesta ett fint tillfälle att lyfta de frågor, funderingar och möjliga farhågor man har inför behandlingen.