Verkan och biverkningar av läkemedel

Läkemedel som används för att stimulera äggstockarna

Syntetiskt FSH (Bemfola, Gonal-F; Rekovelle, Puregon) och urinderiverade hMG (Menopur) innehåller samma hormon som kroppen bildar i hypofysen vilket stimulerar utvecklingen av en mogen äggblåsa (follikel). Eftersom dessa hormoner medvetet ges i högre dos stimuleras äggstockarna så att flera folliklar bildas och högre nivåer av östrogen uppnås.

Kända biverkningar

Symtom från äggstockarna kan förekomma – svullnadskänsla, ömhet, ibland smärtor. Ökade nivåer av östrogen från äggblåsorna kan ge ökad flytning, ömhet i brösten, trötthet, illamående.

En relativt ovanlig form av biverkan är ovariellt överstimuleringssyndrom (”OHSS”) med utveckling av stort antal folliklar hos kvinnor med god äggreserv. Överstimulering uppkommer först efter det att man framkallat äggmognad med hCG (Ovitrelle) och kan undvikas genom att ändra behandlingsplanen.

Läkemedel som förhindrar frisättning av ägglossningshormon (LH)

GnRH agonister (Suprecur, Synarela,) tas vanligen i form av nässpray och efter en kortvarig stimulering av hypofysens frisättning av FSH/LH hämmas denna frisättning efter 10-14 dagar (nedreglering med långt protokoll) och därefter är ägglossningen blockerad under hormonstimuleringen. Nedreglering kontrolleras genom blodprov (östrogen ska då ha låg nivå) eller ultraljud (inga växande folliklar ses).

Kända biverkningar

Blodvallningar, svettningar (på grund av lågt östrogen), huvudvärk, koncentrationssvårigheter. Uppkomst av funktionell cysta på äggstocken (försvinner med tiden, kan även punkteras via vaginalt ultraljud).

GnRH antagonister ( Fyremadel, Cetrotide, Orgalutran) ges i form av dagliga injektioner från 5-6 stimuleringsdagen och förhindrar effektivt frisättning av LH och därmed ägglossning (kort protokoll).

Lokala biverkningar från injektionsstället är vanliga, klåda, svullnad och beror på frisättning av histamin. Besvären brukar snabbt klinga av.

Läkemedel som framkallar äggmognad

För att äggen ska mogna och bli befruktningsdugliga fordras stimulering med LH eller LH-liknande hormon (hCG).

hCG (Ovitrelle) har inga egentliga biverkningar i sig själv men kan göra att folliklarna växer ytterligare och ger en känsla att ägglossningen är på väg. hCG har lång halveringstid och stimulerar även gulkropparna som bildats då äggen tagits ut. Detta kan leda till fortsatt svullnadskänsla. Om många folliklar utvecklats (fler än 15-20) och östrogennivån är hög finns en viss risk att hCG-injektionen leder till överstimulering. Om det finns risk för allvarlig överstimuleringen kan man avstå från att ge Ovitrelle och i stället ge Suprefact (möjligt då kort protokoll används).

Suprefact injektion används för att stimulera frisättning av ägglossningshormon från hypofysen så att äggen mognar och kan tas ut. I detta fall blir det oftast aktuellt att frysa alla embryon och vänta med återförandet en månad. Eftersom Suprefact ger en mycket begränsad effekt på hormonerna kan man med detta alternativ helt undvika risken för överstimulering.

Läkemedel som stimulerar livmoderslemhinnan efter återförandet

Gulkroppshormon (progesteron) är nödvändigt för att ett embryo ska kunna implantera i livmoderslemhinnan. Efter ägguttaget bildas progesteron men produktionen är ofta kortvarig och måste därför kompletteras med progesteron som ges i slidan. Flera olika preparat finns på marknaden som har likartad effektivitet och ges fram till dagen för graviditetstest.

Lutinus vaginaltablett 100 mg ges vanligen 3 gånger per dygn.

Cyclogest vagitorium 400 mg tas 2 ggr per dagligen.

Utrogestan vaginalkapsel 200 mg tas 2 ggr dagligen.

Crinone vaginalgel 8 % ges en-två gånger per dag.

Biverkningarna för progesteronpreparaten är få och lindriga och ofta övergående. De kan ge lite sveda och ge en kladdig känsla. En del rapporterar om ökad trötthet och yrsel.